Ibland undrar man faktiskt om vem som helst passar inom hemvården.

Innan jag bröt lårbenet hade jag inte hemvård, utan klarade mig själv. Men jag anlitade privatstäd via RUT. Då hade jag städat och ombonat. Fick hjälp att hålla ordning och förslag på hur jag skulle förenkla mina städrutiner hemma. Men när jag kom hem från sjukhuset, blev jag beviljad hemvård, städ och tvätt…

Men… städ… grundstäd, vi får inte göra det, inte göra det och inte göra det…. Vad händer? Jo, de kommer hem, låter alla grejer stå som de gör och dammsuger och torkar runt kartonger (tomma, i stället för att fråga om de ska bära ut dem) låg något på golvet (jag har svårt att böja mig) ja då fick det ligga kvar och de dammsög och torkade runt. Så trots att jag betalade över 2000 i månaden, var det lika stökig när de lämnade mig. Så jag har inte vågat ta hem besök på två år. Till slut sa jag ifrån och då blev jag erbjuden att välja ett privat alternativ till städ, men fortfarande inom den kommunala pengen. Nu börjar jag se ljuset i tunneln och vi hjälps åt att få det mer och mer städat och i ordning för varje gång här hemma. Så framåt allelgonahelgen (inte halloween) kanske jag kan bjuda hem någon på mat och fika…

Hur städar hemvården sina egna hem? Varför vore det inte trevligt för dem att lämna sina vårdtagares hem i samma skick?

#1: Jag förstår faktiskt inte hur de tänker men bra att det privata alternativet fungerar bättre.

Det skulle inte vara ngn skillnad. 😶

Skrämmande.